Hade tur och lyckades träffa tre vänner när jag var nere. Två av dem fick jag köra ytterligare en bit för att träffa, men det var det värt. Den ena av dem bor nämligen på en helt underbar gård. När man kommer dit och kliver ur bilen känner man hur kroppen börjar slappna av och stressen lämnar kroppen. Den andra, hon bor i Stockholm så jag är glad att jag kunde träffa henne där jag ändå var, för till Stockholm orkar jag i princip aldrig åka nuförtiden.
Och så träffade jag min äldsta vän. Hon är alltså inte den jag känt längst utan den som är helt. Min 87 är hon vid det här laget, och jag hoppas ju att hon ska leva länge än om hon får ha hälsan. Hon är canceropererad två gånger så man vet ju aldrig. Men jag är tacksam så länge hon finns i alla fall.
Hur som helst är jag, som jag sa, fortfarande helt slut efter min lilla resa, men vi fick ändå besök i helgen som gick. Det var ett av sambons barn med familj, inklusive två ganska små barn. Ungarna är jättegoa, men jag var ändå tvungen att gå och stänga in mig någonstans ibland för att jag inte orkade. Och när de andra stack iväg på små utflykter var jag tvungen att stanna hemma och vila. Jag är så slut så jag känner mig sjuk. Det känns som om jag har feber - fast det har jag inte - och så har jag värk i lederna. Sjukligt trött alltså - mycket värre än vanligt. Överansträngning. Nu hoppas jag att det blir lugnt ett tag i alla fall.
Det är bara att konstatera att bilkörning inte är för mig.
Min svenska skrivblogg hittar du HÄR och den engelska HÄR.

Kämpe <3
SvaraRaderaFörstår dej! Jag har jobbigt att köra långt även om jag inte mår dåligt som du, man är så koncentrerad så man dränerar sej, i alla fall jag...
Önskar dej vila & ro <3 & en varm kram <3
Det ÄR jobbigt att köra; man måste ju vara superalert hela tiden. Jag har alltid tyckt att det varit jobbigt, även innan jag blev sjuk.
RaderaVarm kram, fina du <3
Kan tänka mig att det var en strapats minst sagt men du klarade det!
SvaraRaderaKram <3
Ja, jag gjorde det, men nästan två veckor senare är jag fortfarande helt slut, så det sätter sina spår.
RaderaKram <3
Det där hade kunnat vara skrivet av mig, förutom att jag inte kör bil, då. Känner precis igen det du beskriver, att tröttheten sitter i så länge, och att det känns precis som om man vore sjuk i någon infektion. Och små barn är så otroligt krävande, hur gulliga de än är. Ljudet, bullret, tempot ... Bra att du stängde in dig, men så klart synd att allt händer så tätt inpå vartannat, så att du inte orkade med gästerna riktigt. Ta hand om dig, lyssna till kroppen, en klyscha men den är sann. Du repar dig så småningom!
SvaraRaderaKramar <3
Jag försöker ta hand om mig och lyssna på min kropp numera. Annars hade jag aldrig gått ifrån när Sambons barnbarn var här. Förr trodde jag alltid att jag var tvungen att klara precis allting. Nu försöker jag lära mig att hantera mina begränsningar.
RaderaKramar <3
Denna trötthetskänsla känner jag igen, ibland slår den till mot mig och då känner jag mig för att bara stänga in mig.
SvaraRaderaMen bra att du finner ställen som ger dig ro i kroppen, det behöver vi för att orka med.
Kram
Jag är ju så där trött konstant egentligen, eftersom jag lider av utmattningssyndrom. Men ibland blir det värre än annars, och då orkar jag inte ens med mig själv.
RaderaHar tyvärr bara ett enda ställe som ger mig ro, och det ligger för långt bort härifrån. Jo, det finns ett ställe till, men det är en bekants sommarstuga, och man kan ju inte komma och våldgästa dem hela tiden.
Kram <3
Oj, det låter jobbigt när du blir så trött. Bra att du kan stänga om dig när du känner att det behövs!
SvaraRaderaJag lider av utmattningssyndrom så jag är helt slut hela tiden, men när jag ansträngt mig blir det värre än annars.
RaderaTrötttheten tar ju bort så mycket så hoppas nu att du kan vila dig och samla ihop krafterna så att du kan njuta av den sommar som finns.
SvaraRaderaTankar och kram till dig.
Tröttheten tar bort livsglädjen tyvärr. Nu när det blivit varmare har det blivit för varmt för mig, så nu måste jag hålla mig inomhus eller åtminstone i skuggan.
RaderaKramar <3